Byggnadskrav för en lutande vindtunnel

Innan en konceptdesign ritas upp finns det en billigare fråga värd att svara på först: har byggnaden du redan har, eller platsen du tittar på, ens en rimlig chans att inrymma en lutande vindtunnel? Att svara på det tidigt sparar båda parter månader av diskussioner som ett platsbesök hade kunnat avsluta på en eftermiddag.

1. Höjd och spännvidd — de två siffrorna som avgör allt annat

En lutande vindtunnel är den mest krävande av de vanliga tunnelarkitekturerna att placera, eftersom den kräver både den strukturella höjd som en vertikal vindtunnel kräver och det långa fotavtryck som en horisontell vindtunnel kräver, i samma byggnad, på samma gång. Arbetszonen måste vara tillräckligt lång för att rymma en glidbana, inte bara tillräckligt hög för att hålla en kropp mot gravitationen — vilket är anledningen till att flygkammaren slutar som en långsträckt lutande volym snarare än en kompakt pelare.

Konkret utesluter detta de flesta vanliga kommersiella eller detaljhandelslokaler och pekar mot strukturer med industriell takhöjd : lagerlokaler, tidigare tillverkningshallar, flyghangarer och liknande byggnader som ursprungligen byggdes för utrustning eller fordon snarare än människor. Referensanläggningen för denna teknik — Inclined Labs anläggning i Stockholm — är inrymd i exakt en sådan byggnad: en struktur i Bromma som ursprungligen byggdes för militär flygforskning på 1930- och 40-talen, och som senare fick ett nytt användningsområde.

2. Golv- och fundamentbelastning

En vindtunnel är, rent strukturellt, en industrimaskin — drivmotorer, fläktmontage, kanalsystem och tunnelns eget bärande stål belastar golvet och fundamentet under dem, koncentrerat till specifika platser snarare än jämnt fördelat. En byggnad vars golv utformades för kontors- eller butiksbelastningar, snarare än för tung tillverkningsutrustning, utgör en verklig begränsning, inte en formalitet — det är en av de första sakerna som är värda att kontrollera mot en faktisk konstruktionsritning, inte ett antagande baserat på byggnadens allmänna storlek.

3. Strömförsörjning

En lutande vindtunnels fläktdrift utgör en elektrisk belastning i industriell skala, som försörjs via en ordentlig trefas industrianslutning, inte en standardanslutning för kommersiella byggnader. Huruvida en tänkbar plats redan har tillräcklig effekt tillgänglig — eller om indragning av en ny matning blir ett eget anläggningsprojekt — är en fråga värd att svara på före en konceptdesign, eftersom uppgraderingar av elnätet kan ha sina egna långa ledtider oberoende av själva tunneln.

4. Buller

Stora fläktdrifter är genuint högljudda, och en lutande vindtunnel kör sina fläktar under hela drifttiden, inte intermittent. Valet av plats måste ta hänsyn till detta från första början: närhet till bostadsgrannar, byggnadens egna akustiska egenskaper, och huruvida ytterligare akustisk behandling är realistisk inom tillgänglig budget och utrymme. Detta är lika mycket en fråga om plats och grannskap som en ingenjörsfråga, och det är mycket lättare att lösa genom att välja rätt byggnad än genom att försöka eftermontera akustisk behandling i fel byggnad.

5. Retrofit kontra nybyggnation — hur man faktiskt beslutar

Prejudikatet i Stockholm är en påminnelse om att befintliga industribyggnader är ett verkligt, beprövat alternativ , inte en kompromiss — stora gamla hallar med generös takhöjd och kraftiga golv är exakt det byggnadsbestånd som denna industri kan återanvända ekonomiskt. Men en retrofit lönar sig bara när byggnadens grundförutsättningar redan passar:

Om höjd och spännvidd redan fungerar , slår en retrofit vanligtvis nybyggnation både vad gäller kostnad och tidsplan — det dyra strukturella problemet är redan löst.
Om golvbelastning eller strömförsörjning kräver stora uppgraderingar , krymper de uppenbara besparingarna med en retrofit snabbt, och jämförelsen mot nybyggnation måste göras med verkliga siffror, inte på intuitionen att "det alltid är billigare att använda en befintlig byggnad."
Om byggnadens klimatskal behöver ändras väsentligt för att rymma tunnelns höjd eller längd, börjar själva arbetet likna nybyggnation i kostnad, även inuti ett befintligt skal.

Vi behandlar den allmänna versionen av denna avvägning mer ingående i vår

Modernisering av gamla vindtunnlar

6. Vad detta innebär för ert projekt

Skicka oss er byggnads höjd, spännvidd, golvritningar om ni har dem, samt tillgänglig elkapacitet , så ger vi er en tidig, ärlig bedömning av om det är en rimlig matchning innan någon av oss investerar i en konceptdesign.

Källor och anteckningar

Plats- och strukturkrav för lutande vindtunnlar (behov av både höjd i skala med en vertikal vindtunnel och fotavtryck i skala med en horisontell vindtunnel i en och samma byggnad; industriell golvbelastning från koncentrerad utrustningsmassa; trefas strömförsörjning i industriell skala; kontinuerligt fläktbuller som en faktor vid val av plats) är TunnelTechs ingenjörspraxis.
Prejudikat för referensanläggning (Inclined Labs anläggning i Stockholm, Bromma, inrymd i en struktur som ursprungligen byggdes för militär flygforskning på 1930- och 1940-talen): i enlighet med vår publicerade artikel om

Ingenjörskonsten bakom en lutande vindtunnel

, med källhänvisning där till Indoor Wingsuit Flying Stockholm, Indoor Skydiving Source och Inclined Labs.